Gamla Riksarkivet

Riksarkivet och Gamla Riksarkivet, vad är skillnaden?

Till er som sökte Riksarkivet, välkommen till det Gamla Riksarkivet! Vi har i 12 års tid levererat ett av Sveriges absolut bästa julbord, och under säsongerna då julbord inte serveras så erbjuder vi event, middagar, bröllop och konferenser. Institutionen Riksarkivet är något annat, något vi ska gå igenom i denna artikel.

Oavsett om du är en hängiven släktforskare, en akademisk historiker eller bara nyfiken på ditt ursprung, erbjuder Riksarkivet ett antal möjligheter. I denna artikel guidar vi dig genom denna institution som lyder under Kulturdepartementet och ansvarar för statens arkivverksamhet.

Vad är då Riksarkivet?

Riksarkivet har en lång och stolt historia som sträcker sig tillbaka till år 1618. Som en statlig förvaltningsmyndighet har man ett tydligt och viktigt uppdrag: att bevara, vårda och tillgängliggöra det gemensamma kulturarvet. Under den tiden befann sig faktiskt Riksarkivet i de lokaler vi nu huserar.

Uppdraget Riksarkivet har omfattar mer än bara pappershantering. Det handlar om att säkra rätten till insyn och information, en grundpelare i den svenska demokratin och offentlighetsprincipen. Genom att bevara handlingar från statliga myndigheter säkerställer man att historien inte skrivs om eller glöms bort.

En institution i ständig utveckling

Från de historiska lokalerna på Riddarholmen, där vårt Gamla Riksarkivet fortfarande stoltserar som ett landmärke, har verksamheten vuxit och moderniserats. Idag är Riksarkivet en modern myndighet med verksamhet över hela landet, från Lund i söder till Östersund i norr.

Digitala arkiv och sökverktyg

Aspekt av Riksarkivet Beskrivning / Uppdrag Viktiga punkter/Exempel
Kärnuppdrag Bevara, vårda och tillgängliggöra Sveriges gemensamma kulturarv. Säkerställa rätten till insyn och information (offentlighetsprincipen).
Digitalisering Göra historiska dokument tillgängliga online för allmänheten. Miljontals digitaliserade dokument i den digitala forskarsalen.

  • Kyrkböcker
  • Folkräkningar
  • Kartor och ritningar
  • Domsagohandlingar
Kulturarvsbevarande Särskilda uppdrag från regeringen för att bevara specifika kulturarv. Bevarande av det judiska kulturarvet i Sverige (motverka antisemitism).
Fysiskt Bevarande Säkra dokumentens livslängd för framtida generationer. Preventiv konservering och aktiv restaurering.

Förvaring i klimatsäkrade magasin med kontrollerad temperatur och luftfuktighet.

Möjligheterna att utforska historien har aldrig varit större. Genom Riksarkivets omfattande digitaliseringsarbete kan du idag ta del av miljoner dokument direkt från ditt eget vardagsrum. Den digitala forskarsalen är öppen dygnet runt, året om.

Här finner du resurser som:

  • Kyrkböcker: Födelse-, vigsel- och dödböcker som är oumbärliga för släktforskning.
  • Folkräkningar: Detaljerad information om befolkningen vid olika tidpunkter.
  • Kartor och ritningar: Unika historiska kartor som visar hur Sverige har förändrats.
  • Domsagohandlingar: Rättsliga dokument som ger inblick i historiska levnadsöden.

Att söka i de digitala arkiven är kostnadsfritt, vilket öppnar dörren för alla att upptäcka sin historia.

Kulturarv och regeringsuppdrag

Riksarkivet spelar en central roll i bevarandet av specifika kulturarv på uppdrag av regeringen. Ett aktuellt och viktigt fokusområde är bevarandet av det judiska kulturarvet i Sverige. Detta är en del av ett större arbete för att synliggöra nationella minoriteters historia.

Insatser mot antisemitism

Under ledning av kulturminister Parisa Liljestrand har regeringen gett Riksarkivet i uppdrag att intensifiera arbetet med att samla in och tillgängliggöra material som rör judiskt liv i Sverige. Syftet är att öka kunskapen och motverka antisemitism genom utbildning och upplysning.

Detta arbete inkluderar:

  • Inventering av befintliga samlingar med judisk anknytning.
  • Samarbeten med judiska församlingar och organisationer.
  • Pedagogiska insatser för att nå ut till skolor och allmänhet.

Släktforskning – En resa i tiden

Steg # Beskrivning av steg Tips/Viktigt
1. Börja med dig själv Samla in information du redan känner till om din närmaste familj. Anteckna namn, födelsedatum, dödsdatum och platser för föräldrar, mor- och farföräldrar.
2. Intervjua släktingar Prata med äldre släktingar för att få mer information och ledtrådar. Fråga om gamla historier, namn, platser och titta på gamla brev eller fotografier.
3. Använd sökverktyg (Digitala forskarsalen) Sök efter dina släktingar i Riksarkivets digitala resurser. Logga in och sök i kyrkböcker (födelse-, vigsel-, dödsböcker), husförhörslängder och folkräkningar. Använd namn och kända orter.
4. Var källkritisk Kontrollera alltid informationen mot originalkällor när det är möjligt. Jämför uppgifter från olika arkivkällor för att säkerställa precisionen i din forskning.

För många är Riksarkivet synonymt med släktforskning. Det är här resan börjar för den som vill kartlägga sina rötter. Med tillgång till kyrkoarkiv och mantalslängder kan du följa dina förfäder genom århundradena.

Att börja släktforska är enkelt, men kräver tålamod. Här är några steg för att komma igång:

  1. Börja med dig själv: Anteckna vad du redan vet om dina föräldrar och mor-/farföräldrar.
  2. Intervjua släktingar: Gamla brev och fotografier kan ge värdefulla ledtrådar.
  3. Använd sökverktygen: Logga in i Riksarkivets digitala forskarsal och sök på namn och födelseorter.
  4. Var källkritisk: Kontrollera alltid uppgifter mot originalkällor i arkiven.

Besök och tillgänglighet

Även om mycket finns digitalt, är ett fysiskt besök på Riksarkivet möjligt. I läsesalarna råder en atmosfär av koncentration och upptäckarglädje. Här får du möjlighet att hålla i originalhandlingar, känna papperets struktur och se handstilar från förgångna tider.

Personalen på plats besitter stor expertis och finns där för att guida dig rätt i sökandet. Oavsett om du besöker Marieberg i Stockholm eller något av landsarkiven, möts du av en miljö präglad av kunskap och service.

Vanliga frågor om Riksarkivet (FAQ)

Kostar det pengar att använda Riksarkivet?

Nej, att söka i Riksarkivets digitala arkiv och databaser är helt kostnadsfritt. Det är en del av den service som erbjuds medborgarna. Vissa specialtjänster eller kopiering av material kan dock medföra en avgift.

Vad är skillnaden mellan Riksarkivet och Gamla Riksarkivet?

Riksarkivet är myndigheten som förvarar statliga handlingar. Gamla Riksarkivet är den specifika, historiska byggnaden på Riddarholmen som tidigare inrymde arkivet men som idag ofta används för event och julbord, även om byggnaden i sig andas arkivhistoria.

Hur hittar jag en specifik person i arkiven?

Det bästa sättet är att använda den digitala forskarsalen. Genom att söka i folkbokföring, såsom födelseböcker och husförhörslängder, kan du spåra individer. Det underlättar om du har uppgifter om namn, födelsedatum och födelseort.

Kan jag besöka Riksarkivet fysiskt?

Ja, Riksarkivet har läsesalar på flera orter i Sverige. Där kan du beställa fram originalhandlingar för studier. Kontrollera öppettiderna för respektive enhet på den officiella webbplatsen innan ditt besök.

Vad gör Riksarkivet för att bevara dokumenten?

Riksarkivet arbetar med både preventiv konservering och aktiv restaurering. Dokument förvaras i klimatsäkrade magasin med rätt temperatur och luftfuktighet för att säkerställa att de överlever till kommande generationer.

Sammanfattning

Riksarkivet är en hörnsten i det svenska kulturarvet. Genom att kombinera traditionellt bevarande med modern teknik tillgängliggörs vår gemensamma historia för alla. Från regeringens uppdrag att lyfta minoriteters röster till den enskilde släktforskarens sökande efter rötter, fyller arkivet en ovärderlig funktion.

Varmt välkommen att utforska möjligheterna hos Riksarkivet – där varje dokument bär på en berättelse som väntar på att bli upptäckt.

Anmäl dig till vårat Nyhetsbrev för att få veta senaste nytt inom Stureplansgruppen.


-->

Missa inte Niklas Ekstedts fantastiska julbord.


BOKA BORD

test