Julbordet är en av Sveriges mest älskade traditioner – en måltid som inte bara mättar utan berättar en historia om vårt kulturarv, våra högtider och våra smaker. Men vad är det egentligen som utgör ett traditionellt svenskt julbord? I denna artikel djupdyker vi i julbordets ursprung, dess utveckling genom århundradena och vilka rätter som fortfarande är självklara på varje klassiskt bord.
Med årets platser till julbordet släppta så börjar vi redan nu med att skriva om julbordet som koncept, dess historia, vad vi kommer servera på julbordet och mycket annat. Vi börjar dock i änden vad ett traditionellt julbord anses vara och vart ifrån julbordet som koncept egentligen kommer.
Carl Larsson, Julaftonen, 1904, akvarell på duk.
Ett klassiskt svenskt julbord är ju nämligen en fest för både ögat och smaklökarna. Här hittar du en mängd rätter som har serverats i svenska hem i generationer. Vi börjar med några av de mest ikoniska rätterna som du nästan alltid hittar på ett klassiskt julbord. Vi på Gamla Riksarkivet gör alltid allt för att ta julbordet till nästa nivå, men detta är den grundläggande och (knappt) godkännande nivån:
Sill i olika inläggningar
Dessa rätter kräver ju såklart egna artiklar och djupdyk, vi öronmärker här särskilt julskinkan och sillen då dessa två rätter är något vi nämligen lägger enormt mycket kraft på vårt julbord. Åter till vad som konstituerar ett traditionellt svenskt julbord, det urtraditionella julbordet kommer ifrån vikingarnas midvinterblot från 1000-talet. En högtid som gick ut på brutala traditioner av offer till asagudarna. Under denna tid talade man om att “dricka jul”. Man tog också en hel gris och slaktade den och använde samtliga styckdetaljer av grisen. Det är därför rätter som julkorv, syltor, grisfötter och dopp i grytan sannolikt tillhör några av de äldsta inslagen som förekommer på julbordet. Det var under slutet av 1800-talet som Sverige och världen hade utvecklat bättre metoder för att konservera mat, vilket ledde till rätter som inlagd sill, rimmad eller gravad lax, torkade kött. Detta kulminerade i att man la till av ett större antal smårätter som ägg, fisk och rödbetor.
Carl Larsson, Midvinterblot, 1915, väggmålning med olja, Nationalmuseum
Dagens typ av julbord härstammar från tidigt 1900-tal där julskinka, prinskorv, Janssons frestelse, gravlax och köttbullar blev vanliga. Konstnären Carl Larsson har i sin konst skildrat flertal julscener, bilden ni såg i början av artikeln är hans konstverk “Julaftonen” (1904), ett konstverk som sannolikt bidrog till att julskinkan blev en signatur för svensk jul. Innan 1900-talet var den styckdetaljen av grisen var en av de finaste delarna, och sparades vanligtvis till sommaren. Innan julskinkan var det normalt att servera grishuvud, en rätt kallad julhös som vi faktiskt en gång serverat på vårt julbord på Gamla Riksarkivet.
Slutligen så började julbord började serveras på restaurang strax efter första världskriget, en eller ett par söndagar från jul, nuförtiden serveras precis som hos oss julbord redan i november. Med detta avslutar vi vårt första djupdyk i julbordet och julen i Sverige. Om ni är intresserade av att boka bord hos oss leder nedan länk till bokningen.
